hur trött som helst efter gårdagens bravader. lägenheten har fått sig en riktig omgång och skulle verkligen behöva städas, men orkar vi det? nej.

nu är praktikplatsen så gott som klar tack vare charlie som hjälpt mig, jag ska bara samla mod till mig att ringa dit nu. Måste trimma upp min engelska lite känner jag, haha. Platsen är iaf i Tyskland och han jag ska till heter Björn Nagel och red VM i kentucky med en 10onde placering iår.

träningstävlingen idag gick bra, det är tur att jag har en fin häst. Bara jag som måste skärpa till mig nu.

är det normalt att känna sig som världens tråkigaste och mest misslyckade person?

och nu är det redan vinter, var det inte nyss sommar? typ två dm här i strömsholm, helt galet.

bokat och klart!!

tillbaka i strömsholm och vardagen igen, helgen var bästa på länge och spenderades med grymt folk. Fick äntligen träffa mina fina saknade vänner som jag inte sett på någon månad och dessutom röja järnet med dom, för röjde det kan jag lova att vi gjorde. Det har vi ju bildbevis på, inte de vackraste bilderna som tagits men vafan, kul hade vi!

looooove it!!

för 2,5 år sen hade jag ingen aning om vad som väntade mig, det är så lätt att ta för givet.
att hålla kontakten var svårare än vad jag hade väntat mig, och det var allt eftersom man insåg vilka som var ens riktiga vänner.. som alltid stod kvar, oavsett. det är rätt sjukt hur annorlunda man ser på saker med tiden, vad tiden får en att växa och att hitta sig själv.

under dom här åren har jag hunnit med mycket; flyttat 24 mil hemifrån, bott på internat, bråkat med klasskompisar, festat i flera delar av västmanland, tågluffat till västerås, klättrat på tak, rest till stockholm ett dussin antal gånger, träffat mitt livs första kärlek, blivit sårad, fallit till botten, gått i ide, träffat massa nya underbara människor, träffat vänner för livet, lärt mig att rida på riktigt, köpt häst, tränat för maria gretzer, varit i azorerna, flyttat till lägenhet, tagit körkort, och en jävla massa mer. finns hur mycket som helst att berätta, för mycket som är alldeles för galet som inte ens kan skrivas upp här. Men det jag vill få sagt är att jag vuxit så himla mycket som person under de här åren, att flytta hemifrån är nog det bästa valet jag har gjort någonsin.

Även om det fört med sig mindre bra saker, så är jag glad att jag tog chansen att flytta, för det var något som jag ville, något jag sett fram emot under lång tid, och något som jag visste var rätt för mig. Även om det fanns dem som inte trodde på mig, men det fick mig bara att tänka ännu mer framåt.

Det jag inte tänkte på var hur det skulle se ut sen, allt skitsnack osv. Att inte kunna unna någon annan lycka och framgång utan att gå bakom ryggen och snacka skit, det kommer jag nog aldrig att förstå mig på. Och hur man kan snacka om någon som är ens vän, tex att man är en dålig kompis som inte hör av sig osv. Det förstår jag inte heller, det krävs från båda håll för att hålla en kontakt och de som är ens riktiga vänner borde veta vart man har varandra iaf. Men även det har fört med sig något positivt, det fick mig att förstå vilka som var mina riktiga vänner och de andra har jag prioriterat bort. Man behöver inte folk som trycker ner en genom en massa skitsnack bakom ryggen, för vad är det för vänner? :)

och till sist, gå din egen väg och låt aldrig någon trampa dig på fötterna! fortsätt alltid att sträva mot ditt mål för ingenting är omöjligt bara man kämpar tillräckligt för det.

nog babblat för ikväll, godnatt!