var ett tag sen jag skrev här, mkt har hänt sen sist kan man väl säga.

Jag har tävlat på strömsholm, jag har tagit studenten, flyttat hem till Mora, varit i Turkiet med mitt hjärta, varit i gävle hos mina homies, musik och motor med mina bästa tjejer, fyllt ett år äldre, fått jobb i Västerås och en alldeles egen lägenhet som jag flyttar in i sista oktober. Men trots allt det här har det varit något som fattats i mig, jag har aldrig saknat så mycket som jag gjort den här sommaren, och det har tagit alldeles för mycket på mig som person, jag känner mig inte hel just nu, det är alldeles för stora bitar som fattas.
Det är sjukt hur fort allt kan förändras under så kort tid, och vad snabbt något man trivs med kan tas ifrån en.

Min tid på Strömsholm har utan tvekan varit den bästa tiden i mitt liv, där jag lärt mig så otroligt mycket och blivit en starkare person och fått så oootroligt mycket livserfarenhet. Jag har lärt känna så många underbara människor som alltid kommer att ha en stor plats i mitt hjärta och jag har även utvecklats mycket i min ridning som jag har stor nytta av i framtiden då jag ska uppfylla mina mål med ridningen. Det är så lätt att ta saker för givet, och lätt att inte uppskatta saker när de väl finns framför dig, men när man inte är där längre. Det är då man inser vad man haft och varför man inte tog vara på tiden bättre. Det är lätt att vara efterklok..

Som sagt, just nu känner jag mig inte hel och det är något som fattas. Svårt att säga vad, då jag är rätt vilsen och inte vet alls vart jag vill leda mitt liv nu. Vad jag vet är iaf att jag har världens bästa vänner som alltid står bakom mig och försöker att lyfta mig varje gång jag faller. Trots att jag inte vet hur jag vill att mitt liv ska se ut så har jag ändå tagit ett beslut, beslut som har varit väldigt svåra att ta och fått mig att tveka fram och tillbaka. Jag ska iaf flytta till Västerås till en 2a, ett halvår till att börja med. Jag har fått ett jobb där och jag ska börja träna på feel good, jag ska komma tillbaka till träningen och bli den vältränade Milla jag var förut då jag höll på med både dans, fotboll och ridning intensivt. Dessa beslut har dock lett till ett av de värsta besluten jag tagit i hela mitt liv, att sälja min finaste vän jag har. Ibland blir inte allt som man tänkt sig helt enkelt. Och det här är något som gör fruktansvärt ont och som jag har svårt att acceptera. Men jag har helt enkelt inte den tiden för honom som han behöver längre och då måste det bli såhär. Ibland blir jag så frustrerad över att allt måste förändras, och jag önskar av allt annat att man kunde spola tillbaka tiden och stoppa den då allt var precis som man ville och man var lyckligast på jorden. Men jag antar att livet går ut på att övervinna alla motgångar och bakslag som man får.


världens bästa vän.


my heart belongs to you